Shih Tzu

Hemland: England.
Ursprungsland Tibet.

Bakgrund: Shih tzu är en av de fyra raser, som räknar Tibet som sitt ursprungsland. Rasen härstammar från de apsos, som sändes från Tibet till Kina som högt skattade gåvor till det kejserliga hovet. Man kan på goda grunder förmoda att dessa små hundar, om än till ytterlighet vaktade och skyddade, förmådde beblanda sig med Kinas egen tempelhund, pekingesen. Tibets småhundar används huvudsakligen som andebesvärjare och som lyckobringande talismaner, men också till mera prosaiska ändamål som att vara en del i begravningscermonierna. Shih tzun utvecklades under århundraden i Tibet och Kina och "upptäcktes" för västvärlden så sent som 1930, då den första importen av rasen skedde från Peking till England. Ungefär samtidigt kom rasen till Skandinavien. Shih tzun skall vara en sunt byggd liten hund, stark, spånstig och rörlig (enligt den ursprungliga rasbeskrivningen skall den röra sig som en simmande guldfisk!). Den skall ha en riklig och funktionsduglig päls, som kan skydda mot smuts och våta. Shih tzu är en morsk, älskvärd ras med ett mycket gott självförtroende.

RASSTANDARD

Helhetsintryck: Shih tzun är en kraftigt byggd hund, rikligt bepälsad med avgjort stolt hållning och med ett krysantemumliknande ansikte. Den är intelligent, livlig och vaken, vänlig och självständig.
Huvud: Huvudet skall vara brett och runt, med ögonen placerade långt ifrån varandra. Det skall ha långt hår fallande ner över ögonen och med välutvecklad mustasch och rikligt kindskägg. På nosen skall håret växa uppåt och ge huvudet ett krysantemumliknande utseende. Nospartiet skall vara av god bredd, kort och fyrkantigt, med horisontell eller något uppåtriktad, behårad nosrygg, som inte får vara rynkig. Nosen skall vara ungefär 2,5 cm från nosspetsen till det markerade stopet. Nosspegeln skall vara svart men mörkt leverfärgad på leverfärgade hundar eller hundar med leverfärgade tecken. Nosspegelns översida skall ligga i linje med nedre ögonranden. Sluttande nosrygg liksom trånga näsborrar är absolut inte önskvärt. Pigmenteringen på nospartiet skall vara så jämn som möjligt.
Ögon: Ögonen skall vara väl åtskilda, stora, mörka och runda men inte utstående samt ge ett varmt uttryck. På leverfärgade hundar eller hundar med leverfärgade tecken är ljusare ögon tillåtna. Ögonvitorna får inte synas.
Öron: Öronen skall vara stora och långa, samt bäras hängande, ansatta något nedanför hjässans högsta punkt och så rikligt hårklädda att de ser ut att blanda sig med håret på halsen.
Bett: Bred käke, med ett lätt underbett eller tångbett. Läpparna väl tillslutna.
Hals: Halsen skall vara välproportionerad och vackert välvd, av tillräcklig längd för att bära huvudet stolt.
Kropp: Avståndet mellan manken och svansroten skall vara större än mankhöjden. Bröstkorgen bred och djup. Strama, väl tillbakalagda skuldror. Rak rygg. Fram- och bakben: Frambenen skall vara korta med god benstomme och ha väl utvecklade muskulatur. De skall var så raka som möjligt med hänsyn till den breda och väl nedsänkta bröstkorgen. Bakbenen skall vara korta med god benstomme och ha väl utvecklad muskulatur. De skall bakifrån sett vara parallella. Låren skall vara rundade och muskulösa. Genom sin hårrikedom verkar benen kraftiga.
Tassar: Tassarna skall vara runda och fasta med tjocka trampdynor. De skall tack vare hårrikedom verka stora.
Svans: Svansen skall vara högt ansatt, glatt buren i en båge över ryggen samt rikligt hårbeklädd. Den skall bäras i ungefärlig jämnhöjd med huvudet för att ge en balanserad överlinje.
Rörelser: Rörelserna skall vara stolta och flytande. Frambenen skall sträckas väl framåt. Bakbenen skall ha ett kraftigt påskjut, varvid hela trampdynan skall synas.
Päls: Pälsen skall vara lång och tät med god underull. Den får vara lätt vågig men inte lockig. Håret på huvudet bör sättas upp i en tofs.
Färg: Alla färger tillåtna. Hos flerfärgade hundar är vit bläs i pannan och vit svansspets mycket önskvärd.
Mankhöjd: Mankhöjden får ej överstiga 26,7 cm.
Vikt: Idealvikt 4,5- 7,3 kg (4,5- 8,1 tillåtet). Typ och raskaraktär är av största betydelse och får under inga omständigheter offras för enbart storlek.
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållanden till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.